Denna text skrev jag 24.11.2018
Jag är havet som söker de oändliga rörelsernas inneboende dynamik. Punkten där rörelsen börjar utlöser kraften, som slungar iväg det som är färdigt att manifesteras. Inget att hålla tillbaka, utan ett fritt hängivet ja till rörelsen.
Rörelsens cykel varierar enligt planens inneboende logik. Det som är menat att röra varandra gör sin uppgift med lätthet och nåd.
Havet längtar efter klippans fasta kontur. Det låter sig sköljas upp på klippan och den mjuka kontakten smeker existensens djupaste skikt. När mjukheten möter klippans hårda hölje, då sker alkemin i mötet. Havet kan inget annat än foga sig till klippan och det gör det med glädje.
Ibland med vindens ursinniga kraft som får det att se våldsamt ut. Ändå är det mjukheten i rörelsen som leder. Det oundvikliga mötet i enhet mellan elementen.
Klippan tar emot havet och mjukheten gör djupa spår med sin ihärdiga längtan efter mötet.
Längtan efter närhet. Längtan efter sig själv.
Jag är havet som söker de oändliga rörelsernas inneboende dynamik. Punkten där rörelsen börjar utlöser kraften, som slungar iväg det som är färdigt att manifesteras. Inget att hålla tillbaka, utan ett fritt hängivet ja till rörelsen.
Rörelsens cykel varierar enligt planens inneboende logik. Det som är menat att röra varandra gör sin uppgift med lätthet och nåd.
Havet längtar efter klippans fasta kontur. Det låter sig sköljas upp på klippan och den mjuka kontakten smeker existensens djupaste skikt. När mjukheten möter klippans hårda hölje, då sker alkemin i mötet. Havet kan inget annat än foga sig till klippan och det gör det med glädje.
Ibland med vindens ursinniga kraft som får det att se våldsamt ut. Ändå är det mjukheten i rörelsen som leder. Det oundvikliga mötet i enhet mellan elementen.
Klippan tar emot havet och mjukheten gör djupa spår med sin ihärdiga längtan efter mötet.
Längtan efter närhet. Längtan efter sig själv.
RSS Feed